Svartblodens värld

Svartblod finns i stort sett överallt i den kända världen, och antagligen även bortom den. De rör sig över betydligt större områden än vad människor gör och har på så sett spridit sig över stora områden. Det har också gjort att svartblod som inte är helt isolerade har lite bättre koll på klaner och svartblodsområden som ligger långt bort (även om det bara kan vara till namnet), jämfört med människor så vet de definitivt mer om främmande riken i sin egen kultursfär. De har på grund av detta också en lite effektivare nyhetsspridning över långa sträckor än vad människor har. 

I områden med mycket människor och annat patrask

I tätbefolkade områden som centrala Europa och kring medelhavet har de blivit undanträngda till oländiga bergstrakter och svårtillgänglig terräng. Svartbloden här lever oftast ensamma eller i små familjegrupper, ofta är dessa lite svagare både fysiskt och mentalt än normalt då de lever under ständig press och stress och har svårt när det gäller matförsörjning osv. Framgången för dessa grupper och individer varierar så klart mycket, men generellt är det så att de mindre typerna av svartblod och de som använder list och försiktighet har klarar sig bättre än de större som bygger sin tillvaro på styrka, brutalitet och att injaga skräck. 

Mer avancerade svartblodsområden finns bergsområdena i Europa, Schwartzvald, Skandinavien, Rysslands och Sibiriens vildmarker. Här kan man finna stora klaner med avancerade strukturer. Dessa klaner är säkra i sin identitet och oerhört bra självförtroende och känner till sitt värde på slagfältet. Det är oftast inte individer från dessa som ansluter sig till onda magiker och härskares arméer som rekryter. Däremot kan de hyra ut sina tjänster till dessa härskare eller ingå avtal som likvärdig partner.

Svartblodsomården

Dryshroz

Dryshroz är det område söder om bergen som utgör Mörklands södra gräns, som människorna kallar för Gladsmark. För zahai är det ett nytt ställe att skrapa ihop sina liv som slogs sönder när det fruktansvärda monstret slog till i Mörkland. På svartblods vanliga sentimentala sätt har området helt enkelt fått heta nytt ställe – Dryshroz.

Det som från början bara som bara skulle vara en första anhalt på flykt undan monstrets eld och en säker död, har blivit för majoriteten ett nytt hem. Den mänskliga lokalbefolkningen var inte fullt så lätta att hunsa som många trodde. Det satte sig tidigt i respekt, vilket är grundbulten i svartblodspolitik. Men olikt många andra tarki så var de ändå relativt förstående för zahais sätt att lösa saker. Så länge man undvek att störa lokalbefolkningen och deras handel för mycket, så kunde man röva och plundra utbölingarna som envisades med att färdas genom området. 

Dryshroz var gott mot de som flydde från Mörkland, faktiskt så gott att de klaner som nygrundades eller återskapades här kom att få det bättre än vad motsvarande grupper hade haft i Mörkland. En viktig skillnad var att de som tog sig söderut till stor del inte var det traditionella toppskiktet. Många fick en ny chans till att etablera sig, unga som inte släppts fram kunde nu visa vad de gick för och de svaga och undernärda kunde växa till sig när deras del av maten blev större. Allt detta släppte fram nya idéer och tankar, vilket har gjort svartfolken i Dryshroz oberäkneligare och mer lösningsorienterade än på många andra ställen. Antagligen är det den största orsaken till de framgångar zahai har haft i Dryshroz. Framgångar som har börjat locka svartblod från andra områden till att söka lyckan i Skandinavien. 

Svartiska ord i stycket

Dryshroz = Gladsmark, drysh = ny, nytt, roz = ställe, plats, zahai = svartblod, tark = människa

Mörkland

I norr har de stora svartblodsklanerna länge härjat, långt från Gladsmark – omgivna av berg och till synes ogenomtränglig urskog. Där, i de djupaste av skogsdungar och på de brantaste av berg har mörka borgar och grottor dekorerat landskapet sedan urminnes tider – dess klaner oorganiserade och fientliga, ständigt krigande om kontroll över revir. Platsen är känd som Mörkland i mannamål och barn Midgård runt har alla vuxit upp med varningens historier om den senaste gången svartfolkens klaner enats och världen skälvt.

Borta i Mörkland har nu något satt fart på svartblodsklanerna likt en spark mot en myrstack. “Burzum Thrakurghash” sägs ha svept in från öst, och efter att ha bränt ner stora delar av svartblodens skogar ska monstret ha bosatt sig i östra Mörkland.

Svartiska ord i stycket

burzum = mörker, natt, skugga, thrakurghash = eldbringare

Mokh

Någonstans strax norr om Mörklands sydligaste berg, en natts marsch in i Mörklagd har en hittills okänd klan slagit sig ner och etablerat något som heter Mokh. Klanen verkar ännu inte tagit sig ett namn än och dess ledare håller sig i skymundan. Från skuggorna arbetar deras hövding på att bygga upp Mokhs och sin klans styrka. Agenter som arbetar för Mokh finnas överallt som försöker locka krigare och hela klaner att ansluta sig till sina bröder och systrar i Mokh. Men det mest underliga är inte det, utan att en väldigt stor vikt läggs vid att locka snaga, guri och stabai.  Många känner sig hotade av detta, men ett stort antal känner sig också lockade.

Vad klanen i Mokh och deras mystiska ledare har för slutgiltigt syfte är svårt att säga. Vad det än är, så ligger det en känsla i luften att det kommer sprida sig vida omkring som ringar på vatten.

Svartiska ord i stycket

mokh = hem, snaga = slav, tjänare, gur = kvinna, staba = barn

Akûl-Thâguzg

Öster om Vita havet och Bjarmaland där de finska bjarmerna lever ligger Akûl-Thâguzg. En frusen och ogästvänlig plats där svartblod lever ett hårt och halvnomadiskt liv i det öppna slättlandskapet och i iskalla våtmarksområden. Försvarsverk byggs inte av sten utan av jord och torvor och bohålor arbetas inte fram ur berg utan ur den ständigt frusna marken. Trots det så är de kulturella likheterna med zahai i Mörkland förvånansvärt stora. Det kan bero på att Mörkland och Akûl-Thâguzg ligger relativt nära varandra och kontakt mellan svartblod i de båda områdena historiskt har varit stor. Men sagor och legender berättar också att det vid tidernas begynnelse så befolkades de båda platserna av zahai-stammar från öster. Dessa ska ha följt ishavskusten i sin jakt på araûgûli, tushtumi och andra stora bestar.

Några av de mest kända klanerna som strövar, slåss och dödar på de frusna slätterna är kanske Zama Pogalmishi, Mak Fauldush-Kopaki och Modhâtâr Fos.

Svartiska ord i stycket

akûl = is, thâguzg = ödemark, zahai = svartblod, araûgûl = isbjörn, tushtum = mamut,  zama = döden, pogalm = snöstorm, ishi = i, mak = många, fauldush = elfenben, kopak = stridsklubba, mod = ansikte, hâtâr = ätare, slukare, fos = klan

Grenoblishi-Bagslashki

Centralt i Europa ligger zahai täta området schwartzvald-alperna-trassylvanien. I detta stora område finns ett stort antal halvstora bosättningar. Men det är allra längst i väst, precis under tarki vrai som kanske den största bosättningen av zahai på den europeiska kontinenten finns. I kloaksystemet under den franska staden Grenoble finns ett avancerat kâpul-samhälle med nära hundra klaner. Över allt detta styr den fruktade ShryUhrângurz, som sägs var över 500 år gammal.

Svartiska ord i stycket

bag = bajs, avföring, slashk = gång, ishi = i, zahai = svartblod, tark = människa, vra = fot, zahai =svartblod, kâpul = vätte, shry = vis, ärrad, u = och, thrângurz = ilsken