Skogen

Skogen som var lugn sedan Dödens port åter ställts på glänt och Skogens hjärta återfått den cykel av liv och död som är naturens gång. Sedan kom människorna i drivor. Flyktingar, krigare, skogshuggare… Så många människor i Gladsmark har skogen aldrig tidigare upplevt. Ändå kallade Skogens Ande på sina undersåtar att öppna sina hjärtan och skydda de svaga från människans och civilisationens fördärvande och destruktiva grepp. A’ika, alla rauthers moder visade sig i flera uppenbarelser i våras utan att säga ett ord. De gamla och visa har ännu inte kunnat förstå vad hon ville.

Sedan var plötsligt alla människor borta igen, bara några av de som ser skogen som sitt hem, och de i människobyn var kvar. Vart tog de vägen? Varför lämnade dom? För skogens rauther och väsen är detta ett mysterium.

Knytt och väsen känner att det är något på gång, en slags elektricitet som sprakar och sticker i skinnet. De gamla berättar att det är så det känns när en ny ålder börjar. När en ny dröm tar vid. En tid då vad som helst kan hända, där knytt kan födas ur intet som en gnista för att sedan bara försvinna på samma sätt igen och helt nya typer av väsen föds till världen. Kan det vara det som driver människorna? Oavsett är det farliga tider när sådant händer.De äldre säger att skiften av den här typen kommer med väldigt långa mellanrum. Men samtidigt hävdar de att de nyligen stoppade en ny ålders början. Skogens Ande blev stoppad från att påbörja en ny dröm. En dröm där de väsen och varelser som befolkar den nuvarande drömmen kanske inte skulle vara med. En människas offer hade skjutit upp drömskiftet. Bara en knapp trädsålder senare verkar skiftet komma igen. Finns det ett människooffer att uppbåda denna gång? Går det att även denna gång få tag på en Hjorvard?