Gladsmarkslagen DöH 2018

Gladsmarkslagen kallas den lag som gäller i Gladsmark. De lagar som finns i sin nuvarande form är delvis äldre lagar som har överlevt, men även nyare tillskott som blev antagna vid Gladsheims första Gladsting.

Lagar stiftas vid Gladsting.

Lagen gäller inom Gladsmark, och för alla som befinner sig inom dess gränser.

Varelser och väsen har av gammal hävd varit välkomna i by Gladsheim, så som troende har kunnat leva sida vid sida i Gladsheim. Så länge ingen är ett hot för någon annan.

För att säkerställa frid med främmande folk har följare av den kristna tron erkänts frihet att behålla sina lagar och regler. De som följer annan tro följa aldrig de kristnas lagar. Vid tvist avgör hövdingen vilken lag som gäller.

Gladsting

Gladsting kan hållas en gång på vintern, och ska hållas en gång på sommaren, i Ringen.

Alla Gladsheimsbor som är arton år fyllda eller över har rösträtt i Gladsting.

Lagtegnen ska kunna bekräfta varje röst som stadfast boende i Gladsheim.

Tinget väljer Rådet

Tinget tager och vräker Hövdingen, Vaktkaptenen och Lagmannen.

Om Hövdingen

Hövdingen är ärlig och redlig person från Gladsmark.

Hövdingens makt är begränsad jämfört med förr.

Hövdingen leder Rådets möten.

Hövdingen är byns auktoritet i det områden som lagen inte täcker.

Enbart Hövdingen kan göra någon Niding.

Hövdingen får ej nekas inträde i ett hus vid misstanke om stöld.

Om Lagtegnen

Lagtegnen är en person av hög status och erkännande som tillsätts av Hövdingen.

Lyder under hövdingen.

Kan tala å Hövdingens vägnar och har då plats i Rådet.

Lagtegnen skall veta vilka bofasta i Gladsheim är.

Lagtegnen ansvarar för indrivandet av de skatter och avgifter Rådet och Hövdingen beslutar.

Lagtegnen ansvarar för ordningen under Gladsting.

Om Lagmannen

Lagmannen skall vara av bondeätt. Lagmannen skulle vara klok och skarpsinnig och har tre viktiga uppgifter – hugsa lag, kunna tälja lag på ting och kunna skilja lag.

Lagmannen leder och för Rådet i Hövdingens frånvaro.

Lagmannen har en plats i byrådet.

Lagmannen tillsammans med Vaktkaptenen ser till att lagen följs i Gladsheim.

Lagmannen tolkar och dömer enligt lagen.

I Lagmannens frånvaro ansvarar Lagtegnen för Lagmannens uppgifter.

Om Vaktkaptenen

Vaktkapenen är den främste i Gladsheims hirdar.

Vaktkaptenen skall ha en ställföreträdare vald bland Markvakten.

Vaktkaptenen har en plats i byrådet och har mycket att säga till om när det kommer till beskydd av Gladsmark och lagar.

Vaktkaptenen ansvarar för att Markvakten upprätthåller lagen i Gladsheim.

Vaktkaptenen har rätten att spärra in de som den anser är ett hot mot Gladsheim eller har brutit mot Gladmarkslagen tills dess att dom kan falla.

Vaktkaptenen driver in böter och mansbotar.

Vaktkaptenen har befogenheten att mönstra alla vapenföra vid hot mot Gladsheim och är då den högsta ledaren.

Om Värdshusvärden

Värdshusvärden tillsätts av Hövdingen.

Värdshusvärden skall följa de priser Rådet beslutar och betalar den skatt som Rådet beslutar.

Värdshusvärden ansvarar för friden på Värdshuset.

Värdshusvärden får tala inför Rådet, men inte rösta.

Om Markvakten

Markvakten är en styrka som leds av Vaktkaptenen i Gladsheim.

På Värdshuset lyder Markvakten under Värdshusvärden.

Vakten betalas av byns råd och upprätthålla lagen i Gladsmark.

Markvakten utreder brott och har rätten att ifrågasätta folks rätt att vara i Gladsheim vid hot.

Markvakten tränar Gladsheim barn och ungdomar i vapenkamp.

Markvakten ansvarar för att tända eldkorgarna vid mörkret.

Vaktkaptenen tillsätter Markvakten.

Markvakten har vid misstanke rätt att spärra in och hålla kvar en person i Gladsheim

Markvakten har vid fara rätten att kommendera alla väpnade trupper i Gladsheim .

Lagar

Det finns fem laga sätt att få jord i Gladsheim, genom arv, hemgåva till son, hemföljd till dotter, genom köp och genom gåva till skötare.

Uppförandet av byggnader i eller kring Gladsheim måste godkännas av hövdingen och rådet.

Värdshuset ägs gemensamt av byn och inga vapen får bäras där. Hövdingen tillsätter Värdshusvärden.

Tvist som berör lagarna kan lösas genom lagmannens dom. Tvistemål som berör andra områden kan lösas genom hövdingens dom. Tvistemål kan, om båda parterna går med på det, lösas via holmgång, där varsin förkämpe slåss till första blodvite. Vinnaren anses ha gudarna på sin sida.

Ger någon säga okvädningsord till annan så skall de mötas i Holmgång.

Varje år vid Svaltes dag så tävlar de olika religionerna om vem som ska få ansvaret och äganderätten för templet. Vid kvällningen 2 dagar efter Svaltes dag  utses vinnaren och den är då skyldig att ansvara för underhåll och ceremonier i templet/kyrkan. Underlåtes detta utesluts den tron från att använda templet nu och för evigt.
Andra religioner kan med tillstånd av årets ägare få ha sina ceremonier i templet.

Om templet förstörs, bränns eller rasar och ingen skyldig finnes skall templets ägare bekosta dess återuppbyggnad och mansbot för döda och skadade. Finnes skyldig skall denna bekosta full återuppbyggnad och sedan ses som niding. Sker inte så är hela dennes ätt nidingar.

Detta gälla för Holmgång i Gladsheim. Den skall hållas i Ringen inför minst tolv trovärdiga vittnen. Kommer den som har talat och den som fått utstå talet inte kommer – så må den hållas efter vad den kallades, inte vara edgångssgill eller trovärdig som vittne. Kommer han som förolämpats men inte den som talat – då må den förolämpade ropa ”niding” tre gånger och göra ett märke i marken – eftersom det är värre att säga något och inte våga stå för det. Möts de båda eller förkämpe med full beväpning och strida till första blodvite – faller den som fått motta skymfen så gäldas detta med halv mansbot. Faller den som har talat; glåpord är värst – tungan blir huvudets bane.

Var ätt styrs av ättehuvud som ansvarar och kan tala för för hird och folk.

Kristnalagen

Det här är de lagar som gäller för Kristna i tillägg till den allmänna lagen.

Kristus är främst i vår lag. Därnäst är vår kristna lära och alla kristna: konung, bönder och alle bofaste.

Alla skall betala tionde för kyrkans och prästens underhåll. En femtedel av underhållet skall fördelas till biskopsstolen.

Någon dräper en annan och det är utan mening skall den vara Vapenlös annars skall den vara Niding.

En död är död och må enbart av Gud resas igen.

Stöld är en svår synd, därför skall kristen tjuv böta också till kyrkan det Gladsmark får.

Var familj är sig själv nog och det som sker där leds av familjeöverhuvudet.

Ett kristet äktenskap måste utföras av en vigd präst.

Att låna ut med ränta är mot Guds vilja och alla ränta skall bötas till Kyrkan och ett halvt silver därtill till Gladsmark.

Förbrytelser

Skulder

En skuld som inte betalas är en stöld.

Stöld

Stöld av, och skador på annans egendom är förbjudet.

Sker stöld och godset påträffas vid tjuven skall denne böta trenne silver till den drabbade och tre till Gladmark.

Sker stöld och vittne ser tjuven, men godset inte finns, böte ett silver och godsets värde till den drabbade och ett halvt till Gladsmark.

Sker stöld av nödvändighet eller stav böte två gånger till.

Om någon tar någon annans boning är den en Niding.

En rånare böte halv mansbot och värdet till den rånade och två silver till Gladsmark. En rånare skall vara vapenlös i minst ett år.

Att skada någon annans egendom, men det kan lagas är att betrakta som halv stöld. Sker det utan vilja är det en halv därtill, men inte under vad det kostar att laga egendomen.

Om någon stjäl från en sovande är det dubbelt straff.

En mordbrännare är en niding, eftersom Gladsheim behöver sina hus.

Skada och mord

Orsaka skada på andras kropp och själ, inklusive mord, är förbjudet. Än mer förbjudet är om detta sker i templet.

För mord är straffet full mansbot.

För förlorad arm eller ben, hand eller fot är halv mansbot. Samma om skadan är att ses som detta.

För förlorad syn eller hörsel är halv mansbot.

För mindre, men oläkbar skada är boten en fjärdings mansbot.

För skada som läker eller kan läkas fullt är en tolvdels mansbot eller mindre.

För brott vid inbrott eller som gäst är dubbel mansbot.

För brott mot egen gäst är dubbel mansbot.

För brott i Värdshuset är dubbel mansbot.

För brott i tempel eller kyrka är trippel mansbot.

Brott mot Markvakt ger en extra halv bot till Gladsmark.

Brott mot präst, gydja, prästinna och liknande är dubbel bot.

Brott mot ättehuvud, famljehuvud och adel är dubbel bot.

Brott mot medlem i rådet, hövding, lagman, vaktkapten, värdshusvärd och lagtegn är trippel bot.

Brott mot kringresande och skogsfolk är halv bot.

Brott mot svear, norrmän och andra utlänningar är fjärdedels bot.

Brott mot svartblod som inte bor i Gladsmark är ingen mansbot.

Sker brott någon för dess tro är alla bot dubbel, utom mot druid som aldrig få mansbot.

Tar någon annans själ är detta mord och själen skall återlämnas till den drabbade eller ätten.

Om någon med tanke eller magi styr någon att begå brott är skulden helt på den styrande.

Så bryter någon sig in i tempel och mördar präst för att tron skulle vara fel. Mansboten dubbel för inbrott, är trippel för platsen, är dubbel för präst och därtill dubbel igen för tron, ger tjugofyra mansböter.

Straff

Innan straff utmäts skall förhör hållas av Vaktkaptenen. Finnes trovärdiga vittnen skall de höras. Finnes tillräckligt med vittnen om oskuld gå den anklagade fri. För ringa brott krävs ett halvt dussin vittnen, för brott ett dussin och för grova brott ett tjog.

Lagman kan om så krävs och är lämpligt samla tolv ärbara personer att avkunna dom.

Mansbot

Döms någon att betala mansbot skall den inom en dag betala boten eller vara träl till den utsatta eller dess ätt eller familj, tills dess boten kan betalas.

Full mansbot är 10 silver

Vapenlös

En Vapenlös är inte säker mot andra med vapen. Den må icke bära annat vapen än kniv.

Niding

Enbart hövdingen kan göra någon till niding och då enbart efter att lagman begärt så.

Vid frånvaro av hövding kan rådet i majoritet bestämma om nidingsdom.

En Niding må ej stanna i Gladsmark, och skyddas ej av lagen.

Begär en niding ett till brott är det allas plikt att direkt dräpa Nidingen.