Skörden är gjord, dagarna blir kortare och mer och mer tid spenderas inne i stugorna. Där inne, inlindade i både filt och fäll, lyssnar barnen till allehanda sagor som de äldre berättar.
Sagan om Goden Järv som skapade en bro för att återfå kontakten med gudarna. Som uppdagade att Bifrost på något outgrundligt sätt ätits upp. Men vad för slags ohygglig best är mäktig nog att sluka en passage som inte alltid ens finns? Är detta ett tecken på att Fenrisulven brutit sina bojor? Eller är det Nidhögg som tröttnat på att gnaga på Världsträdets rötter och nu fått aptit för Regnbåge?
Sagan om Bergatrollet som nästan vaknade. Det var tufft i våras med flera döda och skadade. Den mystiska sång som lockat folk in i fördärvet har tystnat. I alla fall från skogen. Musiker har börjat spela den värdshusen och under mörka kvällar. Det gick ju ändå bra trots allt, tack vare barnen som fick mörkerväktarna att samarbeta. Byn i samlad trupp med all magi de kunde få fram, de magiker som inte kunde ta sig till trollet förde över sin magi till de som orkade ta sig till platsen. Babushka av Klan korp, rauthen Artizara och halvtrollet Torun, före detta svuren till Eir, förde över sin magi till rauthen Hilda och lilla småtrollet Gei Kottedotter. Gråfötterna ställde upp med sin musikmagi, kristna och asar förenades i tåget mot trollet. Gamla som unga, alla sjöng de vaggvisan för att få bergatrollet att gånga sova. De magiker som bidrog med sin kraft i ritualen påstår nu att det är något konstigt med magin. Den är inte svagare, men den känns bara fel och de kan inte sätta fingret på varför.
Sagan om Näcken som med sin trolska melodi lurar vettlösa i fördärvet. Det viskas att han allt oftare ses i skogsbrynet, alltid precis i periferin. I utkanten av synfältet, där man sällan lägger fokus. Några få påstår att de sett honom tydligt, och de som gör det kan senare höras nynna tvehågset. Hur det kommer sig att han rör sig så långt ifrån bäcken nuförtiden är det ingen som vet, och ingen är särskilt sugen på att ta reda på det. Bäcken kan vara en farlig plats på sommaren, än värre är det när vinterns kyla närmar sig.
Sagan om Hövdingen. Gladsheims hövding Fyris Skallagrim som mot alla odds överlevt mer än ett helt skördeår på sin position. Otaliga rykten, lösryckta spekulationer och rent av förtal går om hövdingen nu när nätterna blir längre. Det sades ju att hövdinga-titeln en gång i tiden förbannades och i många år har hövdingarna aldrig varit särskilt långlivade. De som ser på
Fyris med blida ögon hyllar henne för hennes seger över denna onda magi. De som däremot hellre ser någon annan som hövding undrar vilken mörk entitet hon slutit en pakt med för att lura döden.
Sagan, eller snarare den sedelärande historien, om Vindas Angler, otaliga brott och brutna eder. Dessa hyrsvärd som stolt bär kors om halsen men ändock vänder kappan efter guldet. De som med nöd och näppe undslapp att bli förklarade Nidingar då de tappert försvarade byn mot ett trollblodsanfall. Att Trollbloden inte tågade in i byn för att strida, behöver historien inte förtälja. Iallafall inte när Anglerna berättar den.
I övrigt går livet vidare i Gladsmark och veckorna blir månader utan större bekymmer. Ett nästan illavarslande lugn sänker sig över bygden. Amons Mörkerväktare som hängt som ett åskmoln på horisonten står ej att finna, och attackerna mot byn slutade lika tvärt som de började. Då och då kan ett gäng banditer ses röra sig längs vägen, men bortsett från dem är
det en välsignat lugn och fredlig tid. Då och då sker såklart en olycka, men sjukstugan står fortfarande öppen under Vigfusarnas regi.
Men än är sagan inte skriven, en lång mörk vinter står framför bygden. Liksom den gör varje år. Vad man kan förvänta sig vet bara gudarna, som för närvarande ej kan nå oss. Sagan fortsätter, för när gudarna är borta dansar väsen i skogen.
Kortfattade punkter om vad som hänt
- Bergatrollet sover återigen djupt.
- Mörkerväktarna har inte stört byn sedan maj. Man har inte heller hittat dem i skogarna.
- Sjukstugan har drivits av de kristna Vigfusarna, vilket har funkat väldigt bra.
- Hövdingen lever och blev omvald vid tinget!
- Näcken har börjat synas oftare i och ur bäcken.
- Bifrost är uppäten, men av vem? och hur?
- Magikerna runt Gladsheim upplever att något är lite ‘’off’’ men de kan inte sätta fingret på vad.
- Vättarna gjorde uppror och förnedrade trollbloden i byn med hjälp av magiker och alkemister av olika slag (människa, halvtroll, småtroll och rauther).
- Vindas angler skulle nidingsförklaras, men ett anfall skedde och abboten gav dem en sista chans till och de drog i juni iväg på korståg för att sona sina synder.
- En av de magiska kuberna neutraliserades och alverna började bli mätta och kunde ta åt sig näring igen.
- ’’Dödsfallet’’ på Eira Skallagrim slet nästan sönder byn på grund av ilskna skallagrimare.
- Trots flera helande magiker trodde man att hon var död. Men på något konstigt sätt vaknade hon igen när natten föll.
Länk till sången
https://e.pcloud.link/publink/show?code=XZ9XCSZpzI8EF9SktzXFFPlBSoxdBr9sm0y&fbclid
=IwAR2bU5WHOJiKKZt4sfz4ifUpyqafib8qN9Ouy2Q7tO_LbMwUDar1QNPJLvE