Gladsmarkslagen är den laga skrift som samhället regleras efter. Sedan Hjorvard själv har denna lag följt en muntlig tradition, och alla större ätter har haft en egen lagman eller någon annan medlem som kunnat tolka lagen om så behövdes. Domar förkunnades antingen på sommartinget eller på vintertinget när det gäller stora brott, medan smärre förseelser behandlades i Gladsheims byråd. Byrådes arbete leds i de här frågorna leddes av byns Lagman. Var man inte nöjd med byrådets dom kunde man lyfta det till något av tingen, men rådets dom hade laga kraft till tinget samlats.
Det var Lagman Eskil av Drakahall som såg behovet av att teckna ner lagen så att arbetet med lag och rätt skulle bli säkrare och mindre betungande för Lagman och råd. Arbetet med att nedtecknandet färdigställdes av sagda lagman år 1049.
Ändring i lagen
Ändring i Gladsmarkslagen kan ske vid sommartinget eller vintertinget. För lagar som gäller hela Gladsmark har alla i Gladsmark bofasta invånare rätt att föreslå en revidering av en gammal lag eller föreslå en helt ny lag. För lagar som gäller byn Gladsheim är det enbart registrerade bofasta invånare som har rätt att föreslå en revidering av en gammal lag eller föreslå en helt ny lag, samt att rösta i dessa frågor om förslagen kommer på ett av tingen. Lagar som gäller byn Gladsheim kan också ändras på rådsmöte eller av hövdingen. Om hövdingen väljer att ändra lagen är det att rekommendera att detta sker med rådets smycke.